Begränsningar

ökande-vinster-6472971

Fick en tips av en kund om att skriva lite angående det nygamla förslaget om att begränsa vinster i välfärden. Min första tanke var ju självklart; Behövs det? Som en privat anordnade av assistans vet vi att vinsterna i den här branschen är väldigt marginella. Att begränsa vinsten genom att lägga taket på 7-8% gör väl inte så mycket då man kan väl inte ha en fungerande, rättvis, bra och fackmässig assistans samtidigt som man gör över 8 % vinst, eller?

Efter att ha kollat lite på förra årets bokslut hos flera assistansbolag så kom jag fram till att även om de flesta ligger i genomsnitt 2-7% vinst så finns det assistansanordnare som ligger på över 10 % i vinstmarginal. Så visst kan man motivera en begränsning. Frågan är dock hur mycket det hjälper i slutändan. När man startar ett bolag inom omsorg, är nog inte grundtanken att det finns stora pengar att tjäna. De flesta vet om att det ligger mycket arbete och mycket känsla för medmänsklighet att faktiskt kunna hjälpa, inte för att ”tjäna en hacka”. Att det finns oseriösa företag i varje bransch är tyvärr ett faktum som jag inte tror man kommer ifrån. Visst kan man kanske begränsa det lite, men att helt kunna utrota det är nog bara en dröm.

Finansutskottet föreslår att riksdagen nekar vinstbegränsningen och istället inför ”nationella kvalitetskrav för verksamheter som bedrivs inom välfärden”. Kommer det ändra något? Vem är det som ska se till att kraven uppfylls? Nästan 15 000 personer har personlig assistans så man kan bara ana hur många assistansbolag det finns i Sverige. 1,6% av assistansanvändare ordnar sin egen assistans, bara det är 240 st. ”bolag”, på det ska man räkna in alla kommuner som anordnar assistansen i egen regi och självklart de privatägda bolagen. Att ha någon effektiv kontroll att kvalitetskraven uppfylls kommer vara svårt, eller omöjligt, att kunna verkställa.

Mitt förslag för kvalitetssäkring? Använd alla vår kära Försäkringskassan. Att jämföra beslutet med hur bolagen egentligen använder de beslutade timmarna, inte bara sporadiskt utan via algoritm på datorn, plocka ut de som inte använder timmarna enligt beslutet och granska varför. Krav på kollektivavtal och stickkontroller på att personalen har rätt lön i förhållande till sin ålder och arbetslivserfarenhet. Vem vet, kanske skulle funka?

-Kom gärna med förslag om vad NI läsare vill att vi ska ta upp, det är ju ändå ni som gör bloggen värt att skriva-

 

Annonser

Ny vecka, nya tag

 

Varning för ett personligt inlägg av en verksamhetsledare!

En ny, underbar, härlig och solig vecka ligger framför oss. Jag har hört att det finns folk som har måndagsångest, själv ser man framemot sin vecka på jobbet. Men så är det väl när man verkligen tycker om sitt jobb! Varje vecka kommer med sina utmaningar, stress, deadlines osv. Men varje vecka har också med sig så mycket kärlek, tacksamhet och belöningar.

Vissa veckor kämpar man mot FK för att få ett rättvist beslut för en kund. Nästa vecka är det kommunens tur. Det ska hittas de perfekta assistenter till en specifik kund, ordnas med sommarschema inför sommarsemestrar. Ibland måste schemat justeras pga nytt beslut där man dragit in assistanstimmar. Allt det här dränerar ens krafter, missnöjet över ett dåligt beslut för en kund får ögonen vattnas av tårar, för man vet ju att kunden behöver mer hjälp än vad som beslutats. Vissa dagar kommer man hem och är helt totalt slut, man har ingen förtroende för mänskligheten. Man köper med sig färdigmat till familjen, då det sista man orkar med är att stå vid spisen eller umgås och vara glad.

Helt plötsligt så klaffar ju allting! Känslan av att pricksäkert ha kunnat hitta just den perfekta assistenten till en kund. Schemat löser sig som av sig själv och man får ett positiv beslut från en kommun eller FK. Man kommer hem efter jobbet, full med energi. Lagar en god middag till familjen och sitter vid köksbordet och hör hur alla andra har haft det under dagen. För att inte prata om de fantastiska dagarna man får ett sms från en kund som tackar en för att man finns för hen. Eller när man får meddela en kund om ett positivt beslut. Ögonen tåras igen, men av helt andra skäl.

Jag har världens bästa jobb! Utmaningar tas emot med öppna armar då jag vet att belöningen är absolut värt det! En till människa har fått rätt ”att leva som alla andra”.

KÄRLEK-det är mitt jobb<3

IMG_0003 IMG_0437 img_0614.png

 

Ta vara på viljan

Att vilja jobba, att ha möjligheten att ha ett arbete. För oss flesta är det självklart att man ska arbeta och till och med nödvändigt. Men det finns en del som vill så gärna komma in på arbetsmarknad och får nej, gång på gång. Ingen vill höra att man inte är attraktiv för arbetsgivare. Man har så mycket vilja, så mycket kämparglöd och ändå så duger man inte. Det är väl dags att  kunna se människan bakom funktionsnedsättningen? Dags att förstå att, även om någon inte gör saker och ting  fysiskt likadant som ”vi andra”, betyder ju inte att deras sätt är ett sämre sätt.

Nu börjar arbetsförmedlingen slå upp ögonen för en grupp av människor som man har förbisett hittills. Så mycket kunskap och handlingskraft som inte blivit utnyttjat i arbetsmarknaden. Vi behöver helt enkelt bli mer öppna för att ta emot funkisar på våra arbetsplatser.

Stiftelsen Activa har arrangerat något de kallar för ”jobbskuggning”. Jobbskuggningen går ut på att en funktionshindrad person får en möjlighet att ”bredvid jobba” ihop med en anställd som blir ens handledare. Att vara en handledare för en funktionshindrad som följer en i ens arbetsdag kan öppna ögonen för likaväl handledaren som personen med funktionsnedsättning. Mångfalden på arbetsplatsen lär oss en bredare sätt att se på saker.  Att kunna tänka sig i någon annans situation kan vara svårt och därför behöver vi hjälp av de som lever sin vardag i en mer begränsad värld.

Nu är det säkert många som tänker att på min arbetsplats är det svårt att ha en funkis som anställd. Då undrar jag, vad är det som gör det så svårt? Tillgänglighet på arbetsplatsen? Arbetsuppgifterna? Finns det inte ett enda uppgift man kan delegera till en funkis? Är du riktigt säker på ditt svar? Att ha en funkis som jobbskuggar dig under din arbetsdag kanske kan öppna dina ögon och få en ny infallsvinkel i det du gör per automatik dagligen. Tänk om du faktiskt lär dig något nytt! Kanske ett smidigare sätt att utföra ditt jobb som du aldrig ens tänkt på.

Tänk på det, riktigt noga…

dis-ability