Studenttider

sjungomNu är det högsäsong för alla studenter! Vare sig det gäller grundskolan, gymnasiet eller högskola så är det snart tid för sommarlov. Mitt i alla förberedelserna inför studentfesten som vi kommer att ha nästa vecka så kommer man att tänka på alla de som ska börja sin resa in i gymnasiet.

Över 100 000 ungdomar går ut ur grundskolan och ska söka vidare till gymnasieskolan. Hur ska man veta vilken skola man ska välja? Vissa väljer gymnasiet efter var de bor, vissa efter specialinriktade linjer, många väljer efter vilka gymnasier polarna väljer. Nu kommer det en skruvboll. Att ha en funktionsvariation begränsar urvalet. Fortfarande 2018 så finns det skolor som inte är anpassade för att ta emot ALLA elever. Skolan kanske är anpassad, men VÄLJER att inte lägga in resurserna för att kunna ta emot elever med funktionsvariation. Och till sist när man har hittat SKOLAN där allting klaffar, då sätter sig kommunen på tvären. Vet ni om att det kan ta upp till 6 månader att få skolskjuts godkänt till din skola? När du får intagningsbeskedet på sommaren så kan det vara för sent att söka skolskjuts vilket kan innebära att föräldrarna får ställa upp och skjutsa till och från skolan, varje dag, i månader.

Sen kommer man till dagen då din ungdom ska börja praktisera. Vilken spänning! Att ta de små stegen mot att bli vuxen. Nu när man kan få se hur det är på en arbetsplats och känna av lite hur annorlunda det är att arbeta mot hur det är att gå i skolan. För många blir också en praktikplats ett extrajobb, sommarjobb eller om man verkligen har tur kan man till och med få fast anställning efter skolan. Vilken underbar sak praktik är! MEN har man skolskjuts så kan man ju tänka sig att självklart får man skjuts till sin praktikplats på de dagarna ens skoldag är lagt på praktikplatsen? Tänk om. Skolskjutsen är till och från skolan, att du har din ungdom på praktik vissa skoldagar, tar skolskjutsen inte hänsyn till. Nu när du har stressat och bråkat för att få skolskjuts från första början, ska du ta och bråka om att din ungdom har rätt att få skolskjutsen till den platsen dit skoldagen är planerat. Låter det här som mycket? Tänk då allt annat runtomkring. Alla planeringar mellan skolan, föräldrar och ungdomen själv för att få vardagen i den nya skolan att flyta på smidigt.

Jag ger all min eloge för alla ungdomar och föräldrar som inte ger upp sina drömmar om en utbildning, trots att en funktionsnedsättning kan sätta käppar i hjulet i det fria valet. Jag vet nog bara en bråkdel vad ni behöver gå igenom för att kunna ”fritt” välja mellan gymnasierna. För det är ju en rättighet som alla ungdomar har. Att vi behöver ta och ”lära” skolor och kommuner om rättigheter är nog något vi får leva med länge.

-Alla är lika värda-

Annonser

Föräldraansvar

vi är alla människor

”När föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning ansöker om assistansersättning gör Försäkringskassan en bedömning av hur mycket assistans just det barnet behöver. Bedömningen görs med hänsyn till det normala föräldraansvaret, det vill säga hur mycket hjälp och stöd barnet behövt om det inte haft sin funktionsnedsättning.”

Citatet är direkt kopierat från försäkringskassans hemsida. Nu till min fråga. Vad är normalt? Som en tvåbarnsmamma kan jag med gott samvete, påstå att barnen är väldigt olika i sin utveckling.

I den ålder där mitt första barn kunde städa sitt rum, skära sin egen mat, borsta sitt hår etc, kan barn nummer två fortfarande inte komma ihåg att man inte ska använda fingrarna för att äta middag. Så vilket är det som är normalt?

Av vissa beslut så kan man utläsa att handläggaren tycker att det är ”normalt” att bära runt en 6 åring, eller att det är ”normalt” för en förälder att vara hemma och möta upp en 16 åring efter skolan. Här kommer man igen till det vi har redan pratat om (fast inte nog). Besluten från försäkringskassan är inte rättvisa. Där handläggaren A förstår att det inte är normalt att behöva bära runt en 6-åring och därför beviljar tid för hjälp med förflyttningar. Bestämmer handläggare B (i samma fall) att inte bevilja tid för hjälp med det samma, med motiveringen att man inte kan lämna en ”normal” 6-åring ensam och därför faller förflyttningar under föräldraansvar.

Visserligen lämnar inte jag min 6-åring ensam hemma, dock skulle jag nog få väldiga fysiska problem om jag skulle behöva bära runt honom. Man måste räkna in att som en förälder ska man ha ett förvärvs arbete för att kunna ta hand om sin familj ekonomiskt. Tänk dig då efter ditt heltidsjobb, komma hem, laga mat, bära runt ett barn på ca 25-30 kg. Därefter, inte sätta sig vid tv:n för att varva ner utan se till att mata sin 6-åring, bada, se till att medicinera, byta om till nattkläder och lägga sin 6-åring för att sen ha tillsyn under natten, springa in flera gånger på natten för att ändra sovställning för sitt barn för att undvika liggsår. Tänk sen att varje moment tar mellan 30 minuter och 1 timme. Förstår ni? Föräldraansvar all ära, men var går gränsen? Att ha ett barn med funktionsnedsättning som behöver hjälp och tillsyn 24 tim/dygn, och inte få hjälp med den situationen. Medvetet tvinga föräldrarna pressa sig till brytpunkten där man själv börjar tänka att lämna bort sitt eget barn. Må dåligt av att ens tänka tanken… Vi måste hjälpa de familjerna som hjälp behöver. Stötta föräldrarna i deras vardag. Vi ska finnas där för våra medmänniskor!