Begränsningar

ökande-vinster-6472971

Fick en tips av en kund om att skriva lite angående det nygamla förslaget om att begränsa vinster i välfärden. Min första tanke var ju självklart; Behövs det? Som en privat anordnade av assistans vet vi att vinsterna i den här branschen är väldigt marginella. Att begränsa vinsten genom att lägga taket på 7-8% gör väl inte så mycket då man kan väl inte ha en fungerande, rättvis, bra och fackmässig assistans samtidigt som man gör över 8 % vinst, eller?

Efter att ha kollat lite på förra årets bokslut hos flera assistansbolag så kom jag fram till att även om de flesta ligger i genomsnitt 2-7% vinst så finns det assistansanordnare som ligger på över 10 % i vinstmarginal. Så visst kan man motivera en begränsning. Frågan är dock hur mycket det hjälper i slutändan. När man startar ett bolag inom omsorg, är nog inte grundtanken att det finns stora pengar att tjäna. De flesta vet om att det ligger mycket arbete och mycket känsla för medmänsklighet att faktiskt kunna hjälpa, inte för att ”tjäna en hacka”. Att det finns oseriösa företag i varje bransch är tyvärr ett faktum som jag inte tror man kommer ifrån. Visst kan man kanske begränsa det lite, men att helt kunna utrota det är nog bara en dröm.

Finansutskottet föreslår att riksdagen nekar vinstbegränsningen och istället inför ”nationella kvalitetskrav för verksamheter som bedrivs inom välfärden”. Kommer det ändra något? Vem är det som ska se till att kraven uppfylls? Nästan 15 000 personer har personlig assistans så man kan bara ana hur många assistansbolag det finns i Sverige. 1,6% av assistansanvändare ordnar sin egen assistans, bara det är 240 st. ”bolag”, på det ska man räkna in alla kommuner som anordnar assistansen i egen regi och självklart de privatägda bolagen. Att ha någon effektiv kontroll att kvalitetskraven uppfylls kommer vara svårt, eller omöjligt, att kunna verkställa.

Mitt förslag för kvalitetssäkring? Använd alla vår kära Försäkringskassan. Att jämföra beslutet med hur bolagen egentligen använder de beslutade timmarna, inte bara sporadiskt utan via algoritm på datorn, plocka ut de som inte använder timmarna enligt beslutet och granska varför. Krav på kollektivavtal och stickkontroller på att personalen har rätt lön i förhållande till sin ålder och arbetslivserfarenhet. Vem vet, kanske skulle funka?

-Kom gärna med förslag om vad NI läsare vill att vi ska ta upp, det är ju ändå ni som gör bloggen värt att skriva-

 

Annonser

Oklart?!

Respekt, värdeord Öppenhet, värdeord

Nu är jag där igen… Läser om domar, grundläggande behov, handläggarnas bedömningar och självklart försäkringskassans tolkningar… Och det bubblar i mig. Hur tänker man?

Att man kan ens diskutera om sondmatning är integritetsnära förstår jag inte. För att koppla in sondmaskinen, måste du under kläderna på din kund, samma sak om du sondmatar manuellt. Det fungerar likadant för alla som sondmatas, hur kan man då besluta att kund A är sondmatningen integritetsnära hjälpbehov men kund B så är det inte det? Det är handläggarens som bestämmer hur hen tolkar kundens integritet. Att även efter HFD.s dom om sondmatningen, fredag den 13 april 2018, kan försäkringskassan fortfarande använda kryphålet i domen för att bedöma integriteten för folk.

Var går gränsen för din (fysiska) integritet? Var går min gräns? Grannens då? Vem kan på något sätt bedöma om en annan personers integritet? Jo jag ska berätta. Handläggaren för försäkringskassan. De frågar inte kunden var deras gräns går för den gränsen tycker var och en sig veta. Att försäkringskassan bedömer olika i två nästintill identiska ansökningar har ingenting med själva kundens hjälpbehov att göra. Det har bara med en enskild (eller två tillsammans då de oftast är två handläggare) människas egen bedömning att göra.

Det gör mig gråtfärdig att höra att det är så vanskligt med dessa bedömningar. Och nu har vi inte ens pratat om kommunernas bedömningar vilket kan orsaka stresspåslag och panikattack hos mej. Vi får helt enkelt kämpa vidare och aldrig ge upp!

Närhet, värdeord Leverans, värdeord

 

Ambitioner

everybody is a geniusVilket underbart väder vi har fått! Inte ett moln i sikte och solen värmer på så otroligt skönt!

Nu till saken. Vi har ju inte startat bloggen för att prata om vädret, även om det känns som en mer positiv sak att prata om just idag. Än så länge har vi inte tystnat och vi har en ambition att fortsätta med granskning av allt som har med LSS att göra. Och det gör vi så klart oberoende av parti eller deras politik. Alla är lika värda i våra ögon, till och med politikerna.

Nu på senaste tiden har vi läst mycket om Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, och regeringens ambitioner med LSS lagstiftningen. Idag är LSS en rättighetslagstiftning som har utgångspunkt i FN:s konvention om lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och så ska det fortsätta vara. Ambitionen är dock att få en lagstiftning som är mycket tydligare än idag. Det har varit en del prat om att lägga all assistansersättningen på kommunerna istället för Försäkringskassan. Detta är dock ingenting regeringen vill kännas vid längre, utan meningen är att ansvaret fortsättningsvis ska vara delad mellan kommunerna och staten.

Domarna från Högsta Förvaltnings Domstolen har senaste åren blivit tolkade av försäkringskassan, så att assistansberättigade har minskat från ca 16 000 till 14 600 personer. 8 av 10 som idag söker personlig assistans blir nekade helt.

Vi önskar självklart också att lagen skall bli tydligare för allas bästa. Däremot hoppas vi att tydligheten inte ska betyda ännu fler nekande. Vi har alla läst om personer som så desperat är i behov av assistans, men inte får det. Dessa artiklar gör oss arga och ledsna. Vem är det som har rätt att leka gud över människornas liv. Lever vi i ett land där en enskild handläggare kan påverka beslutet på en ansökan? Om inte handläggaren gillar mig, kan jag få ett sämre beslut, eller i värsta fall inget beslut alls, bara för det? Oro som aldrig släpper, är det normalt? Varför slår vi fortfarande ner dem som redan ligger? Nu måste vi skärpa till oss!

Nästa vecka på måndag 21 maj kl 11.00 är det en aktuell debatt i Sveriges riksdag om rättsläget om personlig assistans. Än så länge är det bara 4 talare klara.

Lena Hallengren (S)

Camilla Waltersson Grönvall (M)

Per Lodenius (C)

Maj Karlsson (V)

Vi väntar fortfarande på talare för Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna samt Kristdemokraterna (som för övrigt har kallat till just den här debatten). Vi hoppas på en bra, innehållsrik debatt som bevisar att våra ”kära” folkvalda kan ta LSS frågan på allvar!

 

Veckan som bara försvann

IMG_0053  IMG_0193  IMG_0034

Finns det någon vecka som har gått lika fort som denna? Jag tror inte det. Kan dock ha något att göra med att man tog en extra ledig dag i måndags och tisdagen var en ”röd dag”. Vad som kommer till nyhetsflödet angående LSS har det varit väldigt tyst på den fronten. Kan ha med en kort vecka att göra där med. Men visst känns det lite som att man har lagt på locket lite. Som att nu när man har kommit med både uppsägningar och nya riktlinjer så tror man att allt är frid och fröjd.

Personligen kan jag tycka att det finns så mycket som behöver dras upp i ljuset så att säga när det kommer till LSS-frågor. Grundläggande behoven till exempel. I dagens läge är det svårt att försvara dem enligt FK:s kriterier när man samtidigt vet att av LSS framgår, och jag citerar ordagrant, ”verksamheten ska enligt lagen främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som ingår i lagens personkrets”.

Som grundläggande behov räknas till exempel hjälp med att föra maten till munnen, dock inte att man får hjälp att laga maten eller skära maten i lagom stora bitar och prata inte ens om att få tillsyn om du har sväljsvårigheter som gör att kvävningsrisken är väldigt hög. Så behöver du inte hjälp med att aktivt föra en gaffel till munnen så kan du glömma hela ätandet.

Annat grundläggande behov är att få hjälp med att klä på sig vanliga kläder, men inte ytterkläder eller skor då det är inte tillräckligt kroppsnära hjälp. Låter ju helt sjukt eller hur? Så vill du ha delaktighet i samhällslivet, som det så fint heter, så får du göra det utan ytterkläder. Välj en varm och solig dag om du vill ut.

Behöver du hjälp med att ta dig till toaletten men har förmåga att torka dig själv? Glöm toabesöken! Att få hjälp till och från toaletten är inte ett grundläggande behov enligt FK.  Detsamma gäller för att ta en dusch.

Behöver jag fortsätta eller börjar ni förstå vart jag är på väg? Visserligen kan du få hjälp med icke grundläggande behov också. OM du överskrider den magiska 20 (grundläggande) timmar i veckan gränsen. Vad händer med hen som kan äta själv men sätter i halsen flera gånger under en måltid? Hen som kan visserligen sköta sin toahygien men är för ostadig för att själv ta sig till toaletten?

Att komma upp till 20 timmar i veckan med de grundläggande behoven är betydligt svårare än det låter och därför finns det så otroligt många som behöver ha assistans, för att kunna ha en livskvalité som går att jämföra med icke assistansbehövande, som inte får det via FK och hamnar i kommunens, ofta, ännu snävare bedömning eller i värsta fall utan assistans helt och hållet.

Så tycker du att vi har pratat tillräckligt mycket om LSS?
Det tycker inte jag och därför kommer jag fortsätta skriva om det, så länge dessa dumma beslut finns kvar.

 

 

 

 

Många bäckar små

bra val, dålig val

Jag hoppas att alla har haft en helt underbar Valborg! Det har ju under slutet av förra veckan och i början av denna, hänt lite på LSS-fronten. Dels fick försäkringskassans generaldirektör sparken, sparkravet blev bortplockat från assistansen och till sist men absolut inte minst har man förlängt tiden något för LSS-utredningen.

Men vad innebär allt detta i praktiken då?

Att sparka en generaldirektör kan man se som försoningsförsök. Men att påstå att det finns en person  att skylla på för katastrofen som kallas för FK, förstår vi alla att det inte är så. Förlänga tiden för utredarna att komma med förslag om hur man ska utveckla LSS till det bättre (hoppas vi) är bra, för att se bortom sparkraven som man har fokuserat på från början. Dock ska utredningen hålla sig inom gällande kostnadsramar och inte föreslå kostnadsdrivande åtgärder…

Kommer det att ändra något i praktiken då? Vi får väl hoppas på det. Dock känns det inte direkt som ett beslut som ska vända hela skutan. Då man har från första början på regeringsnivå, kommit med önskan om att utredaren för LSS ska komma med sparförslag i och med sin utredning. Samtidigt som man uppmanat försäkringskassan att bryta trenden med de ökade assistanstimmarna. Visserligen har man tagit bort två års omprövningarna för tillfället och det är väl det man märker mest. En generaldirektör arbetar efter direktiv från regeringen, så att byta ut en mot en annan kommer nog vare sig synas eller märkas är jag rädd. Vi får hålla tummarna för utredningen, och att man då har sett saker och ting från en mänskligare perspektiv också och inte bara som en massa siffror på papper. Nu har jag ju absolut ingen aning om vad gällande kostnadsramar betyder i klarspråk så jag kan bara spekulera. ”Ta bort sparkravet men se för guds skull till att det inte blir dyrare än vad det redan är?” Tyvärr så kommer det nog ta närmare två år innan vi ser något om utredningen i praktiken.

För alla som har fått avslag på sina ansökningar, nedsatta assistanstimmar eller borttagen assistans, kommer ändringen inte snabbt nog. Fortfarande finns det personer som är helt beroende av sina nära och kära för att kunna leva ens någorlunda liv, och nu skriver jag inte på sina egna villkor. När man inte själv kan påverka sin assistans, utan det påverkas av när och hur mycket dina närstående hinner och orkar med. Ja, då är livet helt på alla andras villkor. Från att ha varit ett land i spetsen för mer humant liv åt alla, har vi nu hamnat på efterkälken. Det enda vi kan göra är att hålla tummarna för framtiden, överklaga felaktiga beslut och ta lärdom av tiden som redan passerat sedan assistansen start.

Många bäckar små att försöka komma åt rätt håll, det är en början. Att ta steg i rätt riktning är viktigt. Vi behöver få våra röster hörda, ge konstruktiv kritik och praktiska råd för de som bestämmer. Kanske en vacker dag…

word

 

 

Gör om, gör rätt

Läste en kort artikel i webbtidningen brukarkoll.se om att kristdemokraterna begär riksdagsdebatt angående sparkraven på assistansersättning. Det var väl på tiden kan man ju tycka. Sen att man från första början inte skulle ha lagt sparkrav på något så viktigt, kan man ju ha ännu starkare åsikter om. Det finns så mycket annat man kan spara in på än på det som lägger grunden för allas lika rätt i samhället! Varför då spara in på just det här?

Nånstans längs vägen har man kommit på att lagen ger för mycket utrymme för bidragsfusk. Detta må ha hänt, dock inte i den utsträckningen som man målade upp i medierna för några år sedan. Kommer ni ihåg vilka nyhetsinslag det var om en man som satt i rullstol, hade sina anhöriga som assistenter, och ertappades att laga sitt tak och att man först då började ana ”ugglor i mossen”? Jag tror att det, och ett antal andra liknande händelser, ligger bakom de hårdare kraven för assistansersättning. Det finns alltid utrymme för fusk och det som är beklagligt är att det finns människor som utnyttjar systemet. Detta skrivs det inte så mycket om. Hur mycket fusk finns det inte med bostadsbidrag, vab, socialbidrag etc? MEN att rapportera fusket inom assistans som ett omfattande problem gör ju att en vanlig Svensson får en bild målad framför ögonen. En bild som är väldigt skev. Om man skulle göra en liknande räd mot folk som fuskar med andra bidrag, skulle det troligtvis sluta med att vi har en ”arg mob” av människor som börjar reagera, diskutera och vara för avskaffning av all bidrag. Nu menar jag inte att vi går på allt som skrivs i tidningarna, utan att det vi läser och hör i nyheterna är det vi oftast kommer att prata om. Tänk dig själv, hur många gånger tar man inte till ”just ja, läste du om…” när man står inför en obekväm tystnad.

Däremot så glömde man nånstans på vägen att över 90% av dem som hade assistansersättning faktiskt är i behov av det, för att ha samma förutsättningar som ”vi andra”. Med de hårdare lagarna kom man åt fusket så som det ursprungligen var menat. Samtidigt så var det många, som är i behov av assistans, också förlorade sin assistans och sin frihet i och med det. Att nu ta upp debatten på riksdagsnivå är välkommet, även om det tog sin tid.

Här skulle jag kunna lägga in en lång rad av sparförslag för regeringen, men tror tyvärr inte att det finns någon på regeringsnivå som följer vår lilla blogg. Därför får jag avsluta inlägget med en allmän uppmaning. Börja använda huvudet och GÖR OM, GÖR RÄTT!

IMG_0056

Lugnet innan stormen?

 

Här sitter jag på kontoret, dricker min morgonkaffe och läser igenom de största nyhetstidningarna för att se vad som händer i världen. Jag möts av en hel del nyheter, som känns aktuella så klart, men slås av att det inte finns ett enda nyhet som kan knytas till LSS. Så klart finns det säkerligen viktigare nyheter att rapportera om, än det svenska välfärdens ras. Vem har inte läst om krisen i svenska akademin? eller att man håller på att installera solpaneler på taket på slottet (tummen upp för grönare tänk på hög nivå). Inte ens nämna fusket i högskoleprovet eller att Zlatan inte är aktuell för VM. Upprörande nyheter, men inte det som jag personligen vill läsa om.

Kungliga Slottet            svenska akademin          zlatan

Jag vill läsa om stora ändringar i LSS lagen, slopning av sparkraven, folk som får tillbaka sin assistans efter att ha förlorat den i och med dem felaktiga tolkningarna i lagen. Alla hörde vi i höstas hur försäkringskassan skulle räkna bort icke aktiv tid i assistansen. Detta slopades dock väldigt fort. Det förstår ju vem som helst att man inte kan ha ”rast” varje gång man under sin arbetsdag har några minuter inaktivt tid. Hur skulle det fungera i verkligheten? Typ – Jag hjälper dig i toaletten, men sen tar jag en promenad medans du sköter ditt (det är ju inte aktiv tid för en assistent när kunden sitter på dass, och därmed jobbar man inte) Sen kommer jag tillbaka för att hjälpa dig ut ur toaletten… Låter 12 minuter okej för dig? eller behöver du mera tid? Vill ju inte komma för tidigt då jag inte får lön på icke aktiv tid….. Känns ju si så där logiskt eller hur?

Förra veckan tog Högsta Domstolen beslut på att sondmatning ska räknas in under grundläggande behov. Äntligen så har även personer som behöver sondmatning rätt att äta! Hurra! Att det inte har räknats som grundläggande innan är ju löjeväckande kan man ju tycka, men man ska väl inte ”bita handen som matar en” utan vara tacksam att beslutet kommer senare än inte alls. Detta beslut öppnar också dörrar för att få annan typ av egenvård inräknat som grundläggande behov, om det är integritetsnära vill säga.

MEN medans vi läser om hur Putin och Trump diskuterar de ryska prostituerade så finns det än en assistansbehövande som får avslag på sin ansökan. En till medmänniska som tvingas att leva sitt liv på någon annans villkor än sina egna. En familj till där föräldrarna går på knäna, gråter sig till sömns av en ren utmattning bara för att bli väckta efter en timme då barnet inte har rätt till assistans som skulle kunna avlasta föräldrarna.

Så länge det är så, kan vi inte vara tysta, vi kan inte sluta kämpa för våra medmänniskor!

-Alla ska ha samma rätt i samhället-

13-sondmatning